Dagens bild är på ett gammalt fönster. Det här fönstret var så vackert och så löv tunt. Byggnaden var förstörd med sprickor och murket trä. Men rutorna var hela? annars brukar rutor vara det första som går sönder på ödehus. Det kanske är fler som har tyckt att huset hade vackra rutor eftersom ingen var sönderslaget. Det stod en gammal Amerika koffert ensam och övergiven mitt i byggnaden med en packkärra av handtag i snidat trä bredvid och man börjar funderar lite över historian runt om kring.
Huvudvärken ville inte riktigt ge med sig i dag, så att ligga och villa blev
bara jobbigt. När jag läste runt på MN såg jag att Charlotta skulle gå ut i
Mulleskogen, jag blev så sugen på en promenad. Frågade gubben om vi inte kunde
åka någonstans där det var platt, jag måste ju vara försiktig med min fot.
Egentligen ganska idiotiskt tänkt med tanke på att jag är en snok i kubik och
vill gärna utforska allt så nära det bara går. Trodde jag verkligen på det
själv? att jag skulle stå stilla och fint på en bro och fotografera en gammal
kvarn! utan att gå över alla smala rännor som fanns? alla trasiga fönster som
man bara måste glo in i. Knappast! Gubben blev varse om att vår hund Shakira led
av samma snok syndrom, när hon slängde sig upp längst en vägg och skulle över.
Han hann precis fånga henne i luften. Jag brukar inte ha så lång lina om det är
kraftiga vattendrag eller hård trafik i närheten. Shakira är så van att följa
med och att jag tar det för givet att hon hänger på, så det har blivit att hon
går över det mesta och är otroligt duktig på att lösa problem om hon hamnar i
tokiga lägen. Stora nackdelen är väl att hon är lika flummig som sin matte och
ser sig inte alltid för, utan tror att allt skall lösa sig. Vi fick oss en rolig
tur med mycket att se på. På hemvägen skulle gubben in och handla så jag och
Shakira hoppade av i Lindome och promenerade hem, platt och bra väg om än lite
tråkig. Men både jag och Shakira behövde röra på oss.
" Redan på 1300-talet omnämns att kvarnanläggningar
finns på platsen. Fram till 1857 fanns här fem fall, som samlades till ett
större fall, genom att dammen vid bron byggdes. Kvarnen öster om dammen
uppfördes samtidigt. Den renoverades 1934 och har senare tillbyggts. Denna var i
bruk ända fram till slutet av 1980-talet. Intill kvarnen ligger mjölnarbostaden,
uppförd ca 1880. På åns västra sida finns en rödmålad f.d. kvarnanläggning från
1880-talet. Kvarnen lades ner före första världskriget. Söder härom finns ruiner
efter ännu en kvarn, som brann ner 1920. Över ån leder en stenvalvsbro med två
spann. Bron är ca 30 m lång och enligt uppgift uppförd 1822. Bron restaurerades,
förstärktes och erhöll nytt räcke år 1982. "
På hemvägen från Åkraberg stannade vi till vid Sunvära kvarn i Värö. Kvarnen är en åttakantig, spånklädd hättkvarn i tre våningar av sk Holländsk typ. Sunvära kvarn är en sk tullkvarn byggd 1866 och ombyggd till nuvarande form 1893. Den var i bruk fram till 1950.
Den är så himla vacker och idag kunde vi bara inte köra förbi som vi har gjort så många gånger. Det blir alltid att man säger, nästa gång skall jag stanna, men så kör man bara förbi av gammal vana. Men som sagt inte idag. Det var ju så fint runt omkring med de gamla kvarn hjulen som bord och stolar.
Som vanligt var det fika som fattades, men det var mysigt att bara sitta ned en stund. Ägare till kvarnen är sedan 1953 Värö-Stråvalla Hembygds förening. Här var väldigt välskött och fint att gå runt. Stort eloge till alla Hembygdsföreningar som tar tillvara på gamla byggnader så vi har någon kultur att lämna till nästa generation.