• Utflykter

    Bondens dag och Borrås skåra

    Bondens Dag

    Efter att vi varit i Afrikahuset åkte vi till Åkrabergs Trädgård där det var Bondens dag, vi borde ha tagit detta först eftersom de stängde tidigast. Kanske lika bra det! De skulle vara massa minigrisar med och det hade funnits risk att en hade hamnat hemma hos oss. Vi saknar våran gris, men jag känner att de djuren vi har tar redan så mycket tid att det är dumt att samla på sig.  Vi har varit inne på att skaffa änder och då myskankor, men nu blev jag förtjust i en mycket mindre sort. Helvita pratglada och väldigt lätta att ha. De simmade runt i dammen och verkade helgoa.

    Vi var på väg att skaffa höns, men hörde att det gärna drar till sig råttor och på  kompisens hönor frös kammarna av en svinkall vinter. Det gäller ju att ha ordnat ordenligt för dem innan man skaffar. Men vist hade det varit roligt och där vi nu har gjort verkstad har en gång i tiden varit hönshus. Vi har de gamla rederna kvar i den delen vi inte röjt ur ännu. Hittade denna sida som var riktigt bra om hur hönsen bör ha. Känner att jag bör läsa på mera innan vi ev skaffar.  Gubben blev stormförtjust i ministrutsarna, så nästa år skall vi vara ute i god tid så vi kan ställa en massa frågor.

    Värös Kyrka

    Innan man kör av till Åkraberg kör man förbi Värö. Vi har stannat till och tittat på Kvarnen som står vid korsningen, men nu fick jag se en skylt där det stod Borrås skåra!! Måste ju bara kollas upp. Fast först fastnade vi vid Värös söta kyrka och när jag skulle kolla om kyrkan var öppen, så hörde jag en tjej sjunga så vackert att jag bara var tvungen att öppna. Japp! vi hade hamnat vid fel tillfälle igen och det skulle vara något i kyrkan precis när vi snokade runt. Vi åkte vidare och såg den här gamla byggnaden ( Hjortas ) på vägen till Borrås skåra.

    Hjortas

    Jag läste aldrig på skylten utan började gå upp för den branta stigen. Wow! Det kändes verkligen i vaderna och när vi fick se skåran, blev man bara så ställd. Jösses! Vilken upplevelse att gå där i mellan. ( Undra varför min gubbe alltid skall knasa sig!! )

    Borrås skåra

    ” Borrås skåra – Här kan man gå rakt in i berget på den stig som löper genom klyftan. Om man vågar gå under det fastkilade stenblocket i klyftan, kan man ta sig vidare upp på berget och beundra den fina utsikten över Väröbygden. Blocket är enligt sägen upphängd i ett silkesband, som osynligt håller det uppe tills jordens sista människa  passerat, först då kommer bandet att brista. Halvvägs in i klyftan finns en offerplats i form av en skålformig fördjupning där man kan offra en slant.

    Det påstås att Väröbygdens folk i forna tiden fick visa sitt mod genom att hoppa över klyftan. bland annat lär det ha förekommit som anställningsprov av drängar vilka tvingades hoppa över klyftan på ett inte allt för smalt ställe. En tradition sedan slutet av 1800-talet sägs vara att brudgummen efter vigseln måste ta sin brud i famnen och hoppa över.

    Bergsklyftan är ca 10 meter djup, 100 meter lång och o.5-2,5 meter bred. Klyftan är troligen bildad genom en försvagning i berget redan för 100 miljoner år sedan. Uppe på toppen finns resterna av en fornborg, som utgjorde tillflyktsplats i ofredstider för bygdens folk undan härjningståg. ”

  • 1 objekt 365 dagar

    Ja!! Det var öppet idag.

    Lill-poalrn snackar med släktingar

     

    Det var sista helgen som det var öppet i Afrikahuset. Sen öppnar det igen efter November. Lill-polarn hade blivit så besviken sist vi var där, så denna gången sa vi inte vart vi skulle utan frågade bara om han kunde hjälpa oss att välja växter till övre dammen.  Wow! Lill-polarns glädje när han fick se att det var öppet!

    I det läget kände jag att vi skulle behövt haft någon sele på honom. Snacka om att susa förbi folk vilt snattrande om att han också kom från en stam, trädstam med grenar i alla länder. Det var väldigt mycket folk och de blev tämligen perplexa när Lill-polarn kom farandes och man hörde lite viskningar om Shit! sysslar de med voodoo och pygmeer här!? Kanske bäst att gå?

    Lill-polarn fick träffa sin avlägsna gren Malvawolusker och det snattrade på bra medan gubben och jag tog en fika. Lill-polarn hade en riktig höjdarstund så denna gången behövde vi inte köpa dubbla Raggarmeal som tröst. Det var riktigt svårt att få med sig Lill-polarn och vi fick lova att snart åka dit igen. Han hade blivit erbjuden att få åka med dem till Afrika om 124 dagar.

    Lill-polarn har svårt att slita sig

  • 1 objekt 365 dagar

    Nej! är det stängt!

    Stängt!

     

    Snickarna är här och lägger in mer grus och golv till kokhuset, sedan är det upp till oss att börja med väggarna och lägga in det riktiga golvet. Vi skulle ner till Åkraberg och hämta våra rosor som vi beställt och kolla upp vad dammduk kostade. Den ena snickarn tipsade oss då om  Afrikahuset.

    Lill-polarn som hade stått och lyssnat började studsa upp och ner, han ville absolut med till Afrikahuset. Lill-polarn ville höra med dem som drev Afrikahuset om de möjligtvis hade sett till en hemskt avlägsen släktgren som hette Malvawolusker de var ena riktiga tuffingar med gamla mögelsvampar växande på huvudet.

    Han var visserligen lite småskraj för den släktgrenen, men hade trodde att han var modig nog att säga hej i alla fall. När vi kom fram så rusade Lill-polarn iväg och blev så besviken att det var stängt att vi fick stanna vid en korvkiosk och köpa dubbla Raggar meal (två korvar, mos, räksallad och en pucko )