• 1 objekt 365 dagar

    Når du?

    Når du?

     

    Härligt! Jag har varit nere hos Rosa och gjort fler paket till kalendern. Lill-polarn och Wumba Wu tittade förväntansfullt på mig men fortsatte att rita när jag ruskade på huvudet. Jag lovade Wumba Wu att göra några extra paket som han kunde öppna på hemresan så det inte skulle bli så långtråkigt.

    Jag hängde upp de nya paketen och gick ut till kokhuset. Snickaren är här idag och påbörjar jobbet med Micaels kök. Men som mamma till två tonårssöner så känner man igen kliandet i kroppen när någon är på väg att göra hyss. När jag rusar in hör jag hur Lill-polarn och Wumba Wu diskuterar paketen.

    – Når du?
    – Nej! Sträck på dig!

    Jag ser hur Lill-polarn sträcker sig och vips så tappar han balansen. Som tur var landar båda två på Shakira som blänger till och går ut till köket. Wumba Wu ojar sig medan jag ser hur Lill-polarn försöker fundera ut på vilket sätt de skall komma åt paketen. Om du håller dig lugn kan jag köpa en flaska sträckolin till dej någon dag.

    – Hurra! Ja! Köp två flaskor!

  • 1 objekt 365 dagar

    Tipp, tapp, tippe, tippe, tipp tapp

    Tipp, tapp, tippe, tippe, tipp tapp

    Jag har påbörjat adventskalendern som jag fick av Rosa till Lill-polarn. Lill-polarn har letat efter den lådan med sakerna i ett par veckor nu. Han har tjatat om att Rosa köpt det till honom så var det väl ändå upp till honom att bestämma när han skulle få öppna det.  Jag har sagt till honom att så funkar det inte för då kan man ju bestämma att det är julafton varje dag!

    – Jaaaa!
    – Glöm det Lill-polarn.

    Jag hade fått ihop hälften av paketen när jag hör ett himla tisslande i datarummet. Jag kastar en snabb blick över paketen och ser att det fattas ett par! Jag skyndar mig in i rummet och får precis se Lill-polarn och Wumba Wu tassa iväg med varsitt paket. När jag tittar bort mot Lill-polarns soffa ser jag ett par paket till.

    – Jag är ju inte här den tjugoandra och ville se vad det är i paketet.
    – Skulle bara hjälpa dig att lägga dem på ett bra ställe.

    Visst! Får hänga upp gran girlangen redan nu så jag kan hänga upp paketen med än gång, dit skall de väl ändå inte nå. Måste komma på något sätt att sätta larm på paketen.

  • 1 objekt 365 dagar

    Till de unga

    Till de unga

     

    När jag kom hem han jag precis rädda undan Micaels och Ninas paket. Syrran hade skickat en liten förlovningshälsning och Lill-polarn var bergsäker på att paketet var till honom i vanlig ordning. Wumba Wu var mest fascinerad av frimärkena och han fick kraftig hemlängtan när han tyckte ett frimärke såg ut som ett elefant huvud.

    Lill-polarn klappade om Wumba Wu och sa att det var nog bara en bild på ett Norskt berg. Det är ju inte så långt kvar tills du skall åka tillbaka och ett par veckor senare så kommer ju jag och Esmeralda ner. Wumba Wu såg genast lite gladare ut och när Micael klev innanför dörren så sken även Lill-polarn upp.

    – Skynda dig att öppna paketet!

    Syrran hade skickat ett sött kort och en handduk till de unga tu.

    – Vem av er skall ha kortet och vem skall ha handduken? frågade Lill-polarn!

  • 1 objekt 365 dagar

    Se men inte röra!

    Nyfiken i en strut!

     

    Jag var så trött i går efter att vi hämtat hö att jag bara tittade på The Mentalist och sedan slocknade, så det blir till att bära hö idag. Nu är det Elvys kärring onsdag men har jag lite tur kanske hon inte kommer på något, och då kan vi ju byta onsdag. Lill-polarn lovade att dammsuga och fixa i ordning här inne i fall att.

    Jag gick ut och förberedde för höt och kollade snabbt igenom vad vi behöver göra innan vintern. Jag hittade en hel del som behöver göras och ställas undan. Lill-polarn hade slarvat med att ta in sina leksaker och bra att ha grejer, så även han skall få gå runt och plocka undan idag.

    När jag kom in för att hämta Lill-polarn så hade han fått syn på paketet som jag hade med mig från jobbet och stod nu och gjorde ett titthål. Jag tog paketet och
    la det uppe på bokhyllan så Lill-polarn inte skulle komma åt det, men se det varje gång han gick in i vardagsrummet.

    – Men!! Skall du inte öppna?
    – Nix! Jag vet vad det är i.<
    – Men men jag vet ju inte …?  Skall det bara ligga där, bara sådär?
    -Japp!