• 1 objekt 365 dagar

    På tur med Esmeralda

    På tur

     

    Lill-polarn hade gått och skrytigt för Esmeralda hur fin hand han hade med hästarna och att han kunde få dem till att göra allt möjligt. Så när Esmeralda sa till Lill-polarn: ” fint för jag vill rida idag”, så blev han alldeles kallsvettig. Han hade inte tänkt på att jag ställt dem i Lille-hagen och att han då måste ta upp dem alldeles själv för att göra i ordning dem.

    Lill-polarn märkte att Esmeralda började bli lite småsur och började fundera på hur han skulle ta sig ur den jobbiga situationen, när han kom att tänka på att jag samlar på pudlar och hade en med hjul på. Den kunde ju Esmeralda sitta på, så kunde han leda runt henne. Esmeralda tittade på pudeln. Skall jag sitta på den?

    Ja jag vill väl inte att du skall skada dig på de förklädda mammutarna i hagen? Den här är färdig-tämjd för en vacker dam. Titta bara vilken vacker lyster din klänning får när du sitter på den svarta luddberten! Det blåser så våldsamt idag att denna är stabilare än Bellman som kanske ramlar vid minsta vindpust.

  • 1 objekt 365 dagar

    Skräckupplevelse!

    Hjälp! vad högt!

     

    Idag kom Monica upp och vi skulle kolla igenom hästarna.  Lill-polarn har tjatat nästan varje dag sen mysstunden i stallet med Bellman, så idag tänkte jag att han skulle få vara med. Det skulle ju ryktas och fixa ordning i boxarna innan vi skulle ut och Lill-polarn for runt och lekte bandit. Monica och jag är vana att göra detta på rutin , så stackars Lill-polarn var på väg att bli utskyfflad två gånger och hamna i gödselhögen för att han stod i vägen.

    När Lill-polarn väl fick se hur stor Bellman var så blev han lite stressad och började snacka om att han hade ont i stortån, och rida utan hjälm! det gör ju bara nötter, och med tanke på att det är finanskris så ville han hellre besöka banken när krisen hade vänt.  Men Monica hade tänkt på allt så hon hade en lite kruka med till Lill-polarn.

    Japp! då bar det iväg och jag har aldrig sett Lill-polarn så rädd förut! all kaxighet var som bortblåst och jag började tycka lite synd om honom där han satt och klamrade sig fast i sadelhornet. Vi var tvungna att vända och Lill-polarn nästan rann av sadeln, så skakig var han. Men hade han bara haft Zorros häst och kunnat Spanska så hade de hellre anlitat honom an Antonio Banderas så det så!  Nu satt han ju på en Irländsk Tinker! och det var ju en annan femma.