• Hunden

    Lite längre tur än beräknat

    Sandsjöbacka

    Nu när det är sånt underbart väder måste man bara passa på att ta långpromenader. Vi åkte till Sandsjöbacka igen och parkeringen var full så flera bilar stod längst vägen och den är ju inte speciellt bred. Tror aldrig jag har varit med om att där är fullt, inte ens på sommaren.

    Sandsjöbacka

    Vi skulle gå en slinga på 2,5 km men gick fel så det blev 4,5 istället och det var väl lite för långt för oss alla. Gubben har lite svårt att gå när det är kuperat och min sula på ena kängan hade släppt, inte ens Jippy uppskattade längden idag utan blev lite gnällig vid slutet. Men annars så var turen underbar och vi kommer att ta den blå slingan nästa gång som är lite kortare.

    Sandsjöbacka

    Nu blev det att vi gick runt sjön och lite till 🙂 Det var flera som spelade ishockey, pimplade och bara gick rätt över. Men det var några som körde bil som en stolle runt på isen och det var nog längesedan isen var så tjock att man kunde göra detta.

    Sandsjöbacka
  • 1 objekt 365 dagar

    Sjöpromenad

    Promenad på Stensjön

     

    Det var sådant vackert väder och riktigt varmt i luften att både jag och Lill-polarn ville ta en promenad efter jobbet. Visserligen hade det varit mysigt att ha Shakira med, men det var härligt att få promenera helt ensam med Lill-polarn idag. Vi gick längst kanten på sjön och  Lill-polarn tyckte det var så roligt att springa runt i vassen. Han tyckte att han smälte in så bra och vassen var så hög att han kunde leka kurragömma.

    Det är så himla gott att det är fredag och jag hoppas att det fina vädret håller i sig hela helgen. Tänkte jag skulle ta ut hästarna på en rejäl promenad, medan jag gick där och funderade började Lill-polarn snattra helt hysterisk och pekade bort mot en bukt. Han hade hittat sitt drömhus, en liten röd stuga med en grön altan. Vi smög oss fram och tittade lite närmare.

    Det låg ju helt perfekt och jag kan förstå att Lill-polarn blev alldeles till sig, det var inte speciellt stort och när solen sken på det såg det bara så pittoreskt ut. Men när jag frågade Lill-polarn om han vågade bo alldeles själv, så var han både mörkrädd och avskydde att vara ensam. Han ville helst bo med oss, men han ville vara lika kaxig som Tobias som nu kunde slänga runt sina kalsingar hur han ville och strunta i att plocka bort efter sig och spela hela natten lång utan att någon gnatade på honom.

    Va! Vem? har gnatat under årens lopp?