• 365 FOTON 2021

    22: De som inte finns ibland oss längre 39/365

    De som inte finns ibland oss längre

    Svärmors begravning var idag och det känns tungt, hon dog på julaftons morgon i covid-19. Även om hon haft ett bra långt liv så tycker jag det är jobbigt när folk kläcker ut sig “ jamen hon var ju ändå 92 “ Vet att de menar att det är en bra ålder, men säg det när det gått ett tag, när man fått smälta att hon är borta. Det känns tomt. Det var en vacker begravning med bara de närmaste och efteråt träffades vi och satt i olika rum. Trist men det är som det är.

    skriv ett brev

    Har aldrig sett innan att man kan skriva klagomål till Gud. Helt underbart och jag såg att flera hade skrivit och stuckit in lapparna i muren. Detta borde vara i alla kyrkor om det inte redan finns.

  • Kärringonsdag

    Min vän och trygghetspelare har gått bort!

    Elvy

     

    Min vän och trygghets pelare har gått bort! Smärtan och chocken är enorm, det känns lika jobbigt och jävligt som när min bror gick bort i en olycka. Det är väl chocken att man inte visste hur illa det var ställt och att det gick så fort som gör att det är så svårt att greppa. Hon berättade att hon hade cancer i tarmen och metastaser på levern men att de skulle ta en bit på tarmen och sedan medicinera eller stråla metastaserna. Sen skulle läkarna ge besked hur de skulle gå vidare efter sommaren. Hon lät mest trött och vi pratade en bra stund om lite av varje.

     

    Elvy

    Jag hade ringt två veckor innan och berättat att väskan som jag hjälpte henna att beställa hade kommit. Jag fick ett otroligt hårt och bittert svar tillbaks innan hon förklarade att hon låg inne på sjukhuset för hon hade sådana smärtor i magen. Hon måste ha fått besked hur allvarligt det var och att hon inte skulle klara det. Det känns så bedrövligt att man inte kunde vara där för henne, om hon inte ville träffas så åtminstone via telefonen. Av och till så satt vi ju i timmar och pratade medan vi tittade på tv eller grejade med annat. Hon fanns ju där för mig när mamma blev sjuk och dement. Ibland kände mamma mer igen Elvy än mig och sa till personalen att det var hennes dotter. Elvy hade en sådan fin förmåga att vara lugn och neutral medan mamma kände av alla mina tankar och känslor och på så sätt drog sig lite undan.

     Elvy

    Elvy var den som fick mig på fötter när jag satt ensam i min lägenhet när jag var 16, Norge resorna när vi hämtade Ida och sedan Chasy, när vi tröskade ända ner till Kalmar för att hämta min första häst, listan kan göras hur lång som helst. Hon fanns alltid där! Även om vi rök ihop så hittade vi alltid tillbaka och när vi besökte mamma en gång satt 2 gamla damer där och bråka om sockret

    Dam 1. Men ta inte alla sockerbitar!

    Dam 2. Jag tar hur mycket jag vill!

    Dam 1. Nu slutar du

    Dam 2. Näääää jag gör som jag vill

    Elvy började skratta ” Jösses där är ju vi när vi blir gamla ”
    Så att detta händer! Att hon inte finns mer, det är svårt att greppa. Jag har läst igenom våra kärringonsdagar och är så glad att jag bloggade om det så man kan gå tillbaka och minnas som om det var i går. Det kommer att ta tid det här och hon lämnar ett enormt tomrum.

  • Familjen

    Tungt

    tänd ett ljus

    Så då skall jag försöka börja blogga igen! Har varit så himla mycket på sistone att det känns som det går troll i gården och i mitt liv. Bloggandet är ett bra sett att rensa ut skiten på och orka ta nya tag. Det värsta med detta året är att min brors fru dog. Det är så tungt för honom och tonårsdöttrarna just nu. Det känns maktlöst att sitta här och inte kunna göra så mycket och att familjesituationen är så komplicerad.  Så idag går mina tankar helt till min bror och döttrarna som har begravningen idag.